Diabetes

Av någon anledning började jag gå in på diverse bloggar och läsa lite mer om andra som liksom jag, har diabetes. Jag började fundera på det där kring mat och hur olika människor har lättare för att sköta sin diabetes än andra. Jag tycker att jag har haft tur med min.
Många äter inte socker alls och tar blodsocker ofta och det känns som att hela deras liv kretsar kring diabetes. Lev lite! Självklart måste man ta hand om sig själv och man kan inte ta semester men man måste släppa taget lite också. Bara för att man har diabetes förbjuder det en inte från att äta något gott då och då. Man får gå ut och ta en öl och skippa grönsakerna någon gång. Det är ok!
Det kan vara en tuff sjukdom men om man tar tid att lära känna sig och sin kropp, hur den funkar och vad den behöver så blir det lättare att leva. Då kretsar inte allt kring diabetes längre.

Varför jag ens började baka surdegsbröd var just för min diabetes. Jag märkte att blodsockret blev stabilt. Jag fick inga känningar och höll mig mätt. Dessutom är det super gott och riktigt nyttigt. Jag har en stor passion för mat och det är klart jag önskar ibland att jag kunnat vara frisk och äta vad jag vill, hur mycket jag vill och när jag vill. Klart att livet ibland känns orättvist när jag alltid blir sjuk och om det inte är infektion så är det operation. Men för det mesta ser jag diabetesen som en positiv sak. Jag låter inte diabetesen stå i vägen för min drömmar, istället ser jag den som min vän. Ger mig "känningar" eller högt blodsocker när saker känns jobbiga. Låter mig inte gå upp i vikt allt för mycket och säger ifrån så fort det blir för mycket. Konstigt det låter va?