Jag har fallit i någon slags höst deppighet och har inte bakat på ett litet tag men snart ska jag sätta igång igen.
Jag tror att min lust för att baka försvann någonstans mellan att hitta det perfekta rågbrödet och konstanta misslyckanden med brödbaket. Men så är det ju eller hur? Just nu har jag inte riktigt ork till att misslyckas så jag tar en liten paus på några veckor.
Jag har tänkt mycket på det där med socker. Vi människor har verkligen fastnat i sockerfällan
Det finns socker i nästan allt. I brödet, i yoghurten, i flingorna, ja till och med i maten (Speciellt alla halvfabrikats produkter)
Jag tycker det är hemskt. Att söta ett bröd varför? Är det för smakens skull? För att vi är vana vid det? Eller för att vi helt enkelt tycker att det är det "goda" brödet? Är det så att vi blivit så beroende av socker att vi MÅSTE ha det i allt för att det ska smaka gott? Förr i tiden åt man socker när man firade något. Barnen sparade pengar för lösgodis någon gång i månaden och festmåltider var på högtiderna. Idag är sockret vår vardag. Det äts när energin är låg, efter middagen, framför tv:n, till och med springandes. Ska det verkligen vara så här? Ska man behöva detoxa sig för att bli av med ett sockerberoende? Ska man behöva bli sjuk för att man ska förstå? Inte ens då bryr vi oss utan då tröstar vi oss med mer socker. När ska vi inse att sockret faktiskt skadar oss?
Jag tror att min lust för att baka försvann någonstans mellan att hitta det perfekta rågbrödet och konstanta misslyckanden med brödbaket. Men så är det ju eller hur? Just nu har jag inte riktigt ork till att misslyckas så jag tar en liten paus på några veckor.
Jag har tänkt mycket på det där med socker. Vi människor har verkligen fastnat i sockerfällan
Det finns socker i nästan allt. I brödet, i yoghurten, i flingorna, ja till och med i maten (Speciellt alla halvfabrikats produkter)
Jag tycker det är hemskt. Att söta ett bröd varför? Är det för smakens skull? För att vi är vana vid det? Eller för att vi helt enkelt tycker att det är det "goda" brödet? Är det så att vi blivit så beroende av socker att vi MÅSTE ha det i allt för att det ska smaka gott? Förr i tiden åt man socker när man firade något. Barnen sparade pengar för lösgodis någon gång i månaden och festmåltider var på högtiderna. Idag är sockret vår vardag. Det äts när energin är låg, efter middagen, framför tv:n, till och med springandes. Ska det verkligen vara så här? Ska man behöva detoxa sig för att bli av med ett sockerberoende? Ska man behöva bli sjuk för att man ska förstå? Inte ens då bryr vi oss utan då tröstar vi oss med mer socker. När ska vi inse att sockret faktiskt skadar oss?
